Det låter underbart att bli väckt var tredje timma för amning eller blöjbyte. Det vore som semester för mig. Tänk att få sova utan smärta i bäckenet och axlar. Vaknar man inte av smärta så är det sammandragningar som orsakar eller orsakas av att jag är kissnödig. Upp på toa utan att böja mig sittandes (testa det upp ur sängen). Sedan knakar fogarna så jag tror att jag ska dratta ner genom toalettsitsen. Som vanligt slår jag i benet i sängkanten på väg i sängen igen. När jag väl lastat upp alla kuddar o täcke för att ligga så bekvämt det går med en kropp som hatar mig, så är jag klarvaken... Klarvaken men ändå så jäklans trött. Gissar att jag sover 3timmar på hela natten. Kl.05 ger jag upp att försöka somna om o jag är svinhungrig efter att ha varit vaken så mkt. Sitter o tycker synd om mig själv och äter mina flingor o mjölk när Martin går upp. Som vanligt tycker han att jag är helt väck som sitter uppe så tidigt.
Jag ger sömnen ett nytt försök o Tea får agera min nallebjörn, hon gör ett fantastiskt jobb och jag lyckas sova 2h till. Jippi-fuckin-ho. Någon som tycker det verkar så mysigt o vara gravid? Jaha, jag har testat och jag är helt klart färdig med det här för denna unge i varje fall!
Så detta mot att bli väckt av en alldeles egen baby!? Gissa vad jag väljer...
åååh gumman då... jag förstår liite av hur du lider. kan inte säga att min grav. var sååå jobbig. bara sista 1½månad då ryggen sa ifrån o nätterna led av sömnbrist då å då...
SvaraRaderajag förstår att du hellre vill ha bebben framme nu... Kom ut nu lilla krabat!! Vi är sååå nyfikna på dig! :)
massa kramar från Sia o Svante
Oj oj! Det skulle kunna vart jag som skrev det där :) Jag blir med glädje väckt var tredje timme av en go bebis istälet för onda fogar, kissnödighet mm. Det är fruktansvärt att försöka resa sig upp ur sängen på natten kissnödig. Det gör såååå ont!
SvaraRaderaFörlossningsintroduktionen var väl sådär intressant. Fick intre ut så mycket av det. Hade ju hoppasts på att få komma till förlossningen och få se hur det ser ut + några bebbar:) Men icke, vi var alldeles för många enligt hon som höll föredraget. Men nu vet vi iaf vart vi ska ta vägen när det är dags :)
Kramar!